Näsoperationen

2013-03-29 | 12:20:00 | Allmänt | 1 Kommentarer

Tjaba tjena hallå där ute! Nu har det gått exakt en vecka sedan jag opererade min lilla näsa. Många av er funderar såklart på vad som har hänt och varför jag opererade mig. Men ni som följde mig strax innan jag började studera till sjuksköterska så kommer ni väl ihåg att jag opererade då näsan också? 

Kort om historian. När jag var ca 4-5 år gammal så märkte min mamma att min näsa var lite sne men la inte så mycket energi på det. Men med åren blev det bara värre, så när jag blev 12år var den sjukt sne och de var tvugna att operera det. 6 år efter blev det inte bättre, den här gången växte det snett inuti (att man inte såg på utsidan) samt att jag inte kunde andas med näsan. När jag blev 18 var det dags för ytterliggare operation och denna gång var det en ganska stor operation. De fixade till näsbenet, nässkiljeväggen och även brände ner liten del av näsmusslorna.

Efter senaste operationen, 2008, hoppades jag på att det skulle bli bättre men det blev lite bättre. Denna gång var jag täppt på vä. sida samt att näsbenet hade växt utåt och det såg man. Senare ska ni få en bild på hur det såg ut. Men iaf, då bestämde jag och min läkare för att göra en kompletterande operation och detta skedde i fredags. Det roliga var att jag fick veta dagen innan att jag ska opereras. Nu känns det bättre, fortfarande lite täppt men näsan är fortfarande svullen. På söndag tar jag bort gipset på näsan och på måndag är jag på jobbet igen!
 
Har nåt att säga till er, som många lär inte bli glada av (inte ni förstås). Men det tar vi på helgen kanske. Ha det gött till dess! 
 
Följ mig på Instagram (FerhatRobin) så missar ni inget ;)

Kommentarer
Postat av: Damla

Hej Ferhat! Först och främst vill jag tacka dig för ett grymt jobb du gör med bloggen! Har läst bloggen i ett antal år nu och vill bara säga TACK för att du motiverat mig till att söka till sjuksköterskeutbildningen. Jag har alltid haft intresset men det är inte försän jag läst i din blogg som jag verkligen känt att jag vill jobba med detta. Jag har t.o.m sökt till mittuniversitet i sundsvall för att det typ känns "tryggt" att du oxå läst där. Jag satt och läste igenom gamla inlägg från när du studerade och har fått upp några frågor som jag hoppas du kan svara på.

- Hur kändes det att plugga i en annan ort? Jag känner mig verkligen rädd med tanke på att jag oxå bor i sthlm och kommer förmodligen vara tvungen att flytta till en annan ort för att studera, var det lätt för dig att få vänner?

- hur kändes det med all plugg? Jag känner mig så osäker på mig själv, kommer jag klara av studierna, tänk om jag failar, tänk om ämnena jag kommer att läsa kmr va tråkiga och ointressanta kommer jag klara av att bo ensam, tänk om jag inte klarar tentorna och jaa du ser har tusen frågor i huvudet vet verkligen inte vad jag ska göra haha helt vilsen. Jag kämpade igenom gymnasiet och har hyffsat bra betyg inte ett enda IG faktiskt:))) haha

Alltså själva yrket verkar ju vara superkul och lärorikt men hela-vägen-dit kommer va jobbig vad jag förstått hoppas jag klarar det.. oj vad långt de blev förlåt haha men du ska vara så stolt att du klarade det, du är grym.

2013-04-01 @ 23:58:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback